knaskatt

Elsa på balkongen, inte som alla andra.

En Puff

ut genom dörren var att jag behövde, insåg för någon dag sedan hur mycket jag lagt på mig när jag mått dåligt. Jag hetsäter när jag inte mår bra och inte på ett normalt tröst ätande sätt utan jag äter tills jag spyr och sen fortsätter jag mer.
Har funderat på att ta upp det med min psykolog men känns inte som att det kan klassas som ätstörning, fast jag gör det ju trots att det är skadligt och jag vet det, men har aldrig hört talas om någon som har fått hjälp för att de hetsäter, det är dietister osv men mitt ätande ät inte så att jag kan tänka förbi det just nu det bara händer och tror inte dietister vill hålla mig i handen 24/7.

Jag försöker förstå varför jag äter när jag mår dåligt, men hittills har jag inte kommit till någon bra anledning mer än att det är en vana och ett behov jag får, samma som jag alltid vill göra något drastiskt med mitt hår när jag mår sämre.

Tror en matdagbok i alla fall är i behov så jag ska försöka införskaffa en idag när jag ändå ska in till stan och fixa ett nytt ID.

Jag kom i alla fall ut genom dörren idag och sprang/gick 2,5 km i mina nya skor, då var jag lagom trött och svettig, skulle nog kunnat ta en bit till men jag har inte tränat på ett tag och jag har trots allt astma och vill inte ramla ihop i en liten hög någonstans som jag gjort förut när jag pressat mig själv.

Nu blir det dags för Yoga, Duschen och sen in till metropolen Eskilstunas centrum.

Vardag

Det här med att försöka och kämpa är lustigt, speciellt när man har min koncentrationsförmåga.
Okej att jag har mediciner för det men ibland behöver jag nästan något för att komma ihåg att ta sagda mediciner. Inte det att jag glömmer bort dem i sig utan jag kan ta fram dem, gå för att hämta något att dricka, gå och klappa på katten, dricka upp drickan, titta på TV, gå förbi köket och se tabletterna ligga kvar precis där jag la dem en stund tidigare...
De blir tagna men det tar lite tid ibland, oftast går det dock bra man får dock inte ställa undan saker utan jag måste ha saker jag använder/ska använda framme för annars glömmer jag helt och hållet.
Alla har väll sina små brister detta är en av mina större och efter att ha levt med att vara tankspridd, förvirrad, glömsk, stissig, ha myror i rumpan, inte kunna sitta still o.s.v så är en diagnos ganska skönt, men tyvärr så blir det ju problem med dem som ser detta som "mig" och kopplar ihop mig med dessa egenskaper.  Inte direkt bra saker heller.
Får bara hoppas att jag i slutändan klarar av att övertyga människor om att jag faktiskt är en ganska lugn och trevlig människa där inne.


** Edit: Vad jag egentligen hade i tanken när jag började skriva inlägget var att jag har väldigt svårt med att fortsätta kämpa och försöka för jag inte kan behålla fokus tillräckligt länge och jag alltid får ett extra problem att ta mig över i vad jag än tar itu med. detta glömdes efter första meningen och jag började på en historia om något annat, men det är fullkomligt normalt.

Sömn

Trevliga veckor utan sömn är nu till ända, men behövde vända tillbaks dygnet utan att förlora mer sömn så slutade med att jag tog 2 atarax igår innan jag skulle lägga mig, hade visserligen vaknat vid 2-3 tiden och klockan var vid läggdags 10 så hade varit vaken 7 timmar men det var antingen sova då eller försöka hålla sig vaken till nästa kväll.
Stefan och jag har för längesen insett att vi är för gamla för att vara vakna i ett dygn, det är fysiskt omöjligt. bara för några år sedan var det inte en så stor grej att sitta och spela eller ha filmmaraton över en hel natt men nu är det omöjligt?

Röj

Tussen är inne på slutspruten av antibiotikan nu!
Verkligen dagens bra sak, annars blir det så otroligt intressant att det ska städas idag och inte så mycket mer.

Tänkte försöka hinna med lite yoga någonstans mitt i men får se hur det går, har blivit ganska mycket att ta tag i hemma nu när man haft kissen att oroa sig för, men golven har blivit dammsugna i alla fall då Elsa ser det som sitt jobb att lägga glasbitar där när hon tycker det är för mycket dammråttor.