knaskatt

Elsa på balkongen, inte som alla andra.

En Puff

ut genom dörren var att jag behövde, insåg för någon dag sedan hur mycket jag lagt på mig när jag mått dåligt. Jag hetsäter när jag inte mår bra och inte på ett normalt tröst ätande sätt utan jag äter tills jag spyr och sen fortsätter jag mer.
Har funderat på att ta upp det med min psykolog men känns inte som att det kan klassas som ätstörning, fast jag gör det ju trots att det är skadligt och jag vet det, men har aldrig hört talas om någon som har fått hjälp för att de hetsäter, det är dietister osv men mitt ätande ät inte så att jag kan tänka förbi det just nu det bara händer och tror inte dietister vill hålla mig i handen 24/7.

Jag försöker förstå varför jag äter när jag mår dåligt, men hittills har jag inte kommit till någon bra anledning mer än att det är en vana och ett behov jag får, samma som jag alltid vill göra något drastiskt med mitt hår när jag mår sämre.

Tror en matdagbok i alla fall är i behov så jag ska försöka införskaffa en idag när jag ändå ska in till stan och fixa ett nytt ID.

Jag kom i alla fall ut genom dörren idag och sprang/gick 2,5 km i mina nya skor, då var jag lagom trött och svettig, skulle nog kunnat ta en bit till men jag har inte tränat på ett tag och jag har trots allt astma och vill inte ramla ihop i en liten hög någonstans som jag gjort förut när jag pressat mig själv.

Nu blir det dags för Yoga, Duschen och sen in till metropolen Eskilstunas centrum.

Vardag

Det här med att försöka och kämpa är lustigt, speciellt när man har min koncentrationsförmåga.
Okej att jag har mediciner för det men ibland behöver jag nästan något för att komma ihåg att ta sagda mediciner. Inte det att jag glömmer bort dem i sig utan jag kan ta fram dem, gå för att hämta något att dricka, gå och klappa på katten, dricka upp drickan, titta på TV, gå förbi köket och se tabletterna ligga kvar precis där jag la dem en stund tidigare...
De blir tagna men det tar lite tid ibland, oftast går det dock bra man får dock inte ställa undan saker utan jag måste ha saker jag använder/ska använda framme för annars glömmer jag helt och hållet.
Alla har väll sina små brister detta är en av mina större och efter att ha levt med att vara tankspridd, förvirrad, glömsk, stissig, ha myror i rumpan, inte kunna sitta still o.s.v så är en diagnos ganska skönt, men tyvärr så blir det ju problem med dem som ser detta som "mig" och kopplar ihop mig med dessa egenskaper.  Inte direkt bra saker heller.
Får bara hoppas att jag i slutändan klarar av att övertyga människor om att jag faktiskt är en ganska lugn och trevlig människa där inne.


** Edit: Vad jag egentligen hade i tanken när jag började skriva inlägget var att jag har väldigt svårt med att fortsätta kämpa och försöka för jag inte kan behålla fokus tillräckligt länge och jag alltid får ett extra problem att ta mig över i vad jag än tar itu med. detta glömdes efter första meningen och jag började på en historia om något annat, men det är fullkomligt normalt.

Sömn

Trevliga veckor utan sömn är nu till ända, men behövde vända tillbaks dygnet utan att förlora mer sömn så slutade med att jag tog 2 atarax igår innan jag skulle lägga mig, hade visserligen vaknat vid 2-3 tiden och klockan var vid läggdags 10 så hade varit vaken 7 timmar men det var antingen sova då eller försöka hålla sig vaken till nästa kväll.
Stefan och jag har för längesen insett att vi är för gamla för att vara vakna i ett dygn, det är fysiskt omöjligt. bara för några år sedan var det inte en så stor grej att sitta och spela eller ha filmmaraton över en hel natt men nu är det omöjligt?

Röj

Tussen är inne på slutspruten av antibiotikan nu!
Verkligen dagens bra sak, annars blir det så otroligt intressant att det ska städas idag och inte så mycket mer.

Tänkte försöka hinna med lite yoga någonstans mitt i men får se hur det går, har blivit ganska mycket att ta tag i hemma nu när man haft kissen att oroa sig för, men golven har blivit dammsugna i alla fall då Elsa ser det som sitt jobb att lägga glasbitar där när hon tycker det är för mycket dammråttor.

update.

Allt går inte riktigt min väg just nu kan man väll påstå.
Sjuk kisse som beter sig normalt med ska ha medicin hela tiden, han tycker inte om mig och det är jobbigt som tusan att känns att ens lilla älskling gömmer sig när jag kommer. Dock blir de gånger han kommer och hoppar upp och gosar hos en tusen gånger viktigare och man börjar nästan gråta, men då känner man nästa problem för jag har inte fått sköta om hans päls ordentligt under denna tid och han är ju en fin långhårig pojke så det är tovor överallt!
I vanliga fall hade jag redan varit framme och klippt men han är redan ledsen och han hatar det och just nu är inga tovor speciellt stora eller i vägen så jag låter dom vara för det är bara 2 dagar med antibiotika kvar.

Depressionen har tagit ett kliv framåt senaste veckan och jag mår ganska kasst, tur man har fantastiska vänner och en finfin sambo vid sådana här tillfällen, nu behöver man bara tid sen kanske man orkar ta tag i kroppens utsida igen just nu ligger allt fokus på insidan.



Nej mamma, jag glömmer inte skolan! 

Elsa the kitteh demolisher.

Busungen till höger tyckte att idag var en bra dag att vara stollig.

har haft sönder en kruka, en glasskål och ett dricksglas.

Men hon är fortfarande igång så får se vad som finns kvar i lägenheten i morgon...

Spring!

Eller inte, sitter fortfarande och väntar på att mina fötter ska läka å jag kan komma igång att börja jogga igen men råkade klia bort sårskorpan på såret jag fick av kokande olja som blev infekterat, jag trodde det nästan var läkt för skorpan  var pytteliten och det kändes knappt längre...
Fel.
Den skorpan satt djupt och jag fick med en stor bit bort och det öppnade sig och blev ett fint köttsår som tyckte mitt golv skulle vara rött, och skavsåren på mina hälar tyckte det var en bra dag för blåsorna att ramla bort med så att jag har gigantiska svidande sår där med. Hurra!

Tur att man kan vara lite glad ändå att fossingarna strejkar när det ändå är som varmast och man förmodligen skulle dött av värmeslag efter 10 minuter.

inte konst direkt.

Tänkt tatuera detta en lång tid. 

En vän.

Ofärdig teckning av en random bild på Tumblr.

väldigt ofärdig bild på en ärlde kvinna ur en bok.
Ingen hade kunnat förbereda mig på hur svårt rynkor är att teckna

Typiskt

Jag har väll aldrig varit någon flickig flicka i rosa direkt.

Just nu tänkte jag tittta lite på halsband och se om jag hittade något fint då jag faktiskt inte har ett enda jag använder i dagens läge och det ibland känns lite "tomt" i urringningen när man har F- kupa har den en tendens att bli stor för att om den går högre upp ser brösten större ut och jag vill riktigt inte trycka upp dem i människors ansikte och skrika "kolla här" med mitt klädval.

Men ja, surfade runt på Etsy och sedan Ebay, där spårade det ur och jag tog ett litet snedsteg och började dräggla över antika böcker istället.
gamla böcker är så mycket vackrare och intressantare än smycken någonsin kan vara, men jag känner mig lite okvinnlig som hellre sitter med ansiktet i en bok än fingrar på fina smycken.
Men böcker är ju både inredning, tidsfördriv, lärdom och så mycket mer. Hur kan man inte älska dessa små (eller stora) underverk?

My baby boy.

Jag vet att urinsten är vanligt hos hankatter och att det är farligt.

Men det händer bara andra, eller hur?

FEL.

Spenderade en hel sömnlös natt med att vakta min stackars Trulls när han hade ont och vaktade så hans urinblåsa inte skulle bli för stor.

Sen spenderades gårdagen med att åka fram och tillbaka till veterinären för att kolla när jag kunde få med min älskling hem, det tog runt 6 timmar sen fick jag med mig ett drägglande litet nerdrogat monster som hade 300 ml vätska i sig som han skulle få ur sig direkt när han kom hem eftersom han inte ville kissa när han inte var hemma den tokstollen.

Nu ska han ha medicin 3 ggr om dagen, katter är inte så förtjusta att bli tvingade till saker så det är självklart full brottningsmatch varje gång också. samtidigt ska han ha special foder och får absolut inte äta en bit av det foder Elsa och Thea får så man måste dela upp dem och få dem att äta i olika rum, borde inte vara något problem vi har en stor trea, FEL, Elsa vägrar äta tråkig torrmat när Trulls får blötmat och hon tycker inte det är kul att trulls är i fel rum. 

Så nu får primadonnorna äta blötmat de med och jag får gå och truga i Elsa mat hela tiden för det går självklart bättre när jag håller i skålen och klappar samtidigt.

En bra sak kom i alla fall av det, Elsa och Thea har inte riktigt varit bundisar sen vi tog hem Thea hit men igår spenderade de större delen av dagen ensamma tillsammans och i morse när jag inte kunde sova (övertrött!) så sprang de och busade så jag trodde de skulle riva hela lägenheten, men mitt hjärta blev helt varmt när jag såg mina älskade flickor äntligen acceptera varandra totalt, även fast Thea hade lite svårt för Elsas "lekläten" ibland.

Katter må vara lättare än hundar att ha, men man ska inte skaffa katt om man inte är beredd på ansvaret det för med sig, det är liv det handlar om inga leksaker och i sådana här situationer får du sätta dina egna behov bakom trots att man är svimfärdig, psykiskt utslagen och bara vill gömma sig på toaletten. Bara att rycka upp sig, börja torka kattpiss och ha brottningsmatch om hur vida katten ska få i sig sin medicin vilket han måste så då måste du kunna få fram krafterna att vinna den matchen.

Men älskar man någon så är det lätt att göra alla uppoffringar.

Och säg den som kan motstå denna charm?